MITT LIV!!!

Sitter och tänker på mitt mående.

Mår för jävla bra med tanke på hur jag mått tidigare.

Panik ångesten slår till lite då och då.

Då är det lätt att man hamnar i en svacka.        Så det är lätt att man slutar tappa hoppet om ett bra liv.                                                                Men det går över och då är det bara att ta nya tag och hoppas att det blir bättre denna gång.

 Jag har ju lyckats att sluta både med alkohol,piller amfetamin och för sedan cirka 6 månader tillbaks så slutade jag röka.                    

Så nu har jag bara snuset kvar att sluta med sen finns det inget mer att sluta med.

Så nu kan man väl känna sig lite stolt.             

Jag är alldeles rådlös över att jag klarat av att sluta med mina beroenden.                                

Jag trodde att jag aldrig skulle kunna få ett vanligt liv igen.                                                  

Men fan vad fel jag hade.                                    

Till alla ni som sitter fast i missbruket säger jag att det finns hopp.                                             

Det är jobbigt i början men man blir sakta men säkert att må bättre.                                          

Och jag lovar er att det finns ett liv därute som väntar på dig.

KRAM MICKE...